Språkförvirring, Cintsa re-union och helgresa

Språk och uttryck är verkligen ett av mina favoritämnen; det var ju inte för intet som vi startade ”Fredagsordet med Hanna” på jobbet, då kära, lingvistik-kunniga Hanna lärde oss ett nytt spännande uttryck på fikat varje vecka ;-) (onomatopoetiskt är fortfarande favoritlärdomen!), så nedan följer lite sydafrikanskt vetande i ämnet.

Efter mina fyra månader här i Sydafrika så har jag till mitt stora förtret lagt mig till med diverse sydafrikanskt slang. För att ge några exempel:

Det absolut vanligaste uttrycket här är att replikera ”Izzit?!” på i princip vilket påstående som helst. Detta låter ju förstås som ”Is it?!” på vanlig engelska, men har helt annan betydelse här. Izzit är nämligen ungefär det samma som ”Oh really?!”. Således kan det exempelvis låta enligt följande:

Person 1: ”I couldn't find my way there.”/ ”I lost my wallet!”/ ”I am so tired today.” osv.

Person 2 kan då replikera: ”Izzit?!” på vilken som av dessa.

Mina första veckor här tyckte jag det lät helt förskräckligt fel och dumt. Inte på något av påståendena ovan kan man ju svara det vanliga engelska”Is it?!”, men nu säger jag det tydligen själv hela tiden.

Fortsättningsvis är det också väldigt vanligt att hälsa på någon som man möter med frasen ”Howzit” som ju borde vara en förkortning på ”How is it?”, men det mest naturliga är inte att svara ”Fine thanks” utan snarare replikera med ett likadant ”Howzit”.

Sen är det de traditionella sydafrikanska uttrycken ”just now” och ”now now”. Inget av dem betyder att man ska göra något nu, utan det kan vara i princip närsomhelst. Det enda man vet är att ”now now” är lite snarare i framtiden är ”just now”.

Efter en lite väl långsam dag igår och viss oro om vad jag skulle hitta på mina sista dagar, börjar det nu lyckligtvis ta fart igen.

Igårkväll var vi på bio och såg en sån där värdelös film där man inte får veta hur det egentligen slutar (Ides of March). I förmiddags var jag i ute i stormen och tog min sista surflektion som var en helt annorlunda upplevelse från de andra gångerna, eftersom vi surfade här på västkusten (norr om Kapstaden) och det således bara var 10 grader i vattnet. Vi hade superbra våtdräkter på oss som verkligen fungerade, däremot kände jag efter 2 timmar inte mina fötter längre, vilket gjorde det hela något svårare. Men i vilket fall som helst var det väldigt kul och sorgligt att det inte kommer bli fler gånger - åtminstone inte på den här resan i alla fall.

Ikväll ska jag möta upp med två av mina Cintsa-vänner som jag jobbade med där. De bor här i Kapstaden egentligen, så jag räknar med att de känner till roliga ställen att gå till.

Imorgon kl 8 blir jag sedan hämtad av mina andra sydafrikanska vänner. Vi är ca 10 stycken som ska åka på en liten mini-weekend för att fira Hayley's födelsedag i en liten by som heter Greyton. Enligt utsago ska det vara väldigt fint där och mycket fritidsaktiviteter, så det ska bli roligt. Vi kommer tillbaka igen någon gång på söndag och sen är det ju bara måndag kvar. Oj oj oj. För att mentalt förbereda mig på hemkomsten läser jag, med fullkomlig förtvivlan, alla artiklar om snökanoner och extremkyla (innan jag går ut i hettan i min solklänning...). Vi får väl se om det hjälper.