Matutdelning

Dagens första aktivitet var att göra skolmaterial, vilket vi gjorde här hemma. Därefter åkte vi ca 3 mil till en stor brödfabrik som tydligen varje måndag och varje onsdag har gått med på att donera bröd till projektet. Brödet fördelas sedan till barnhemmet men också till en av de allmänna klinikerna i en gigantisk kåkstad. På kliniken jobbar det ett par sjuksköterskor, men mest lokala volontärer utan sjukvårdsutbildning. En dag i veckan är det en läkare där. På den här typen av kliniker är sjukvården i princip fri, men eftersom det är så lite utbildad sjukvårdspersonal är det inte heller alla som får den hjälp de behöver. Framförallt är väntetiderna oftast extremt långa.

Hursomhelst - när vi kom fram till brödfabriken och skulle hämta upp brödet fick vi reda på att huvudkontoret hade strypt donationen av bröd sedan igår. Den kommer troligen igång nästa månad igen, men nu måste allt pappersarbete fyllas i igen och skickas in. Byråkratin här är helt extrem, och det kan ta månader och ibland år innan saker och ting händer. Exempelvis har Family Volontary Services (som projektet jag är på kallas), blivit utlovade ett tillskott från staten för sin verksamhet, men trots att detta var flera månader sedan har inga pengar synts till. Och tydligen är det vanligt att pengarna aldrig kommer överhuvudtaget.

Eftersom det varje måndag och onsdag kommer en mängd fattiga till kliniken och redan tidigt börjar vänta på matutdelningen var vi tvungna att köra hela vägen hem igen och hitta annat mat i förrådet och sedan köra tillbaka igen. När vi kom dit, ca 3 timmar försenade, stod det ca 50 extremt fattiga människor barn som vuxna, i trasiga kläder, många med sönderslagna ansikten och väntade. Vi fick hjälp att bära in konservburkarna med bönor och rissäckarna. Sedan var det insamling av allas kassar (många plastkassar hade till och med hål i botten) och uppdelning av maten. I varje kasse blev det en burk med bönor och 4 dl ris. Tilläggas bör att riset hade levande kryp i sig, men det är det ingen som bryr sig om. Åtta kassar var prioriterade för det var till dem med TBC, som tydligen är beroende av att få mat tillsammans med sin medicin.

Därefter gick vi ut och delade ut kassarna till folk igen. Trots trängseln utanför flyttade sig alla och ropade tack efter oss när vi gick.

Eftermiddagen har gått åt till att sortera lådvis med varor ifrån matvaruaffären - allt från stålull till snacks. Tvättmedel är något som förstås går åt som smör i solen på barnhemmet, men det är också väldigt dyrt och svårt att få tag på. Just nu tvättas alla barnens kläder i badtvål, som ju inte på något sätt är optimalt, men det gör i alla fall kläderna mer rena än utan något alls. Lyckligtvis hittade vi lite tvättmedel i en av lådorna och allt det här ska vi ta med oss när vi åker till barnhemmet imorgon.

Vi håller även på att planera för att försöka ta alla barnhemsbarnen till stranden på fredag, så förhoppningsvis får vi ihop allt och förhoppningsvis blir det lite varmare.