En helt vanlig måndag

Nu är jag redan inne på min andra vecka och nu när jag varit igenom första veckan, kommer de kommande vara mer eller mindre likadana. Således kommer det nog inte vara så värst mycket nytt att rapportera om. Måndagar, tisdagar och torsdagar kommer jag vara på daghemmet (både avdelningen för 0-4 år samt 4-6 år) och hjälpa till och avslutningsvis på eftermiddagen gå in till barnhemmet och hjälpa de större barnen med läxor, umgås och bara ge dem lite uppmärksamhet. Onsdagar är det matutdelning på kliniken och skolmaterial-fix och på fredagarna ska jag vara på ett annat projekt.

Daghemmet ligger på andra sidan gatan från barnhemmet som det också hör till. Det startades och drivs av Agnes. Det är som ett dagis/fritids/förskola för några av de barn som bor i kåkstaden. Vissa av barnen bor också på barnhemmet. De andra har en eller två föräldrar, men de jobbar och kan därför inte ta hand om barnen under dagen. De som har råd betalar en liten slant för att ha barnen där. Det ingår att barnen får frukost, ett snacks och lunch.

Barnhemsbarnen tvättas regelbundet och har hyfsat rena kläder. Daghemsbarnen däremot är ofta enormt smutsiga och har ofta håliga kläder. Oavsett om man kommer till barnhemmet eller daghemmet kommer barnen springande mot en och vill bli upplyfta. Oftast går man omkring med en på varje höft och tio som drar en i benen och väntar på sin tur. De törstar så enormt mycket efter närhet och vill kramas, sitta i knät och hålla handen så fort det finns en möjlighet. Och även om många av barnen är hur smutsiga och illaluktande som helst, så går det bara inte låta bli (det hela hade ju känts lite bättre om det hade gått att tvätta sig ordentligt, men eftersom det inte finns rinnande vatten där är ju inte det ett alternativ. Thank god för alkogel säger jag!)

Dessutom är de otroligt fascinerade av mitt hår. Sitter man ner på marken har man plötsligt 20 händer som drar i håret. Idag lossnade ett par hårstrån och barnen börjades slåss om vem som skulle få hålla dem.

Idag tillbringade vi mesta tiden på småbarnsavdelningen där målade, lekte med lera och försökte lära barnen lite engelska ord. Barnen på både barnhemmet och daghemmet pratar xhosa, ett av elva stamspråk i Sydafrika och endast de lite äldre barnen som också går i skola pratar även engelska, så det är inte helt lätt att varken undervisa eller prata med dem. Jag lärde mig i alla fall ett xhosa-ord idag som alla barnen satt och ropade hela tiden - "mlungo!". Det betyder tydligen "viting!" i betydelsen att de ville att jag skulle komma...

Lite bilder från dagen (barnen är utan tröjor för att det var så otroligt hett).

Angelic är expert på att trollbinda barnen.

Killarna hade svårt att släppa traktorboken på bordet...

Den här lilla ettåringen var sin första dag på daghemmet idag. Ingen inskolning här inte.

Nicholas och Precious i sina lerhattar

Dags att vila middag.