Välkommen till River of Life

"River of Life".

Så heter barnhemmet. Jag tycker det är ett så fantastiskt namn; det låter så fint, som att det skulle vara ett sånt där stort fint barnhem som i Ciderhusreglerna, med underbar natur att springa runt i. Dessutom låter det så hoppfullt på något sätt. Som att visionen är att barnhemmet en gång ska bli så där. Men det är just det som är så ironiskt; om alla delar av barnhemmet ens får rinnande vatten någon gång så är det snarare ett mirakel. Barnhemmet är allt annat än fint, ligger långt ifrån floden (många av barnen har aldrig ens varit där) och de som lever livet här, borde ha allt annat än just hopp.

Byggnaden till höger är daghemmet för de stora barnen (5-6 år) och den till vänster är för de små.

Så här ser grannhusen ut...

 

Inne hos de stora barnen finns det till och med riktigt golv.

Men inne på småbarnsavdelningen är det jordgolv.

En av flickorna hänger upp småbarnens tvätt på framsidan av daghemmet.

Imorse var vi och hämtade plantor som en växtfirma gick med på att donera till barnhemmet. Vi fick 40 plantor kål, 20 plantor spenat och 20 plantor lök som vi ägnade större delen av dagen att tillsammans med barnen plantera på baksidan av barnhemmet.

Här ska det förhoppningsvis bli grödor om 2-3 mån. Förutsatt att ingen snor det förstås...

Här planteras det kål (och ja, jag brände ryggen idag...)!

 

Tidigare har det planterats bananträd på gården, där det nu växer pyttesmå bananer.

På baksidan av själva barnhemmet ligger "tvättstugan". Några av barnen sover i skjulet till vänster.

Matthew hälsar på senaste tillskottet - en tre månader gammal pojke. På natten sover det upp till sex barn i den här sängen.

 

Det är otroligt att se - alla barnen hjälper varandra med allt: 8-åringar tröstar småbarnen så fort de är ledsna och hjälper dem av och på med kläderna och de äldre barnen hjälper till att sköta hushållet.

Köket i barnhemmet. För att alla 30 ska få plats att äta står man upp och äter. Det är alltid rent och prydligt (det är mina saker på bordet, hrm...)

Agnes - denna fantastiska kvinna med ett hjärta av guld! Alla barnen kallar henne "mamma".

Efter jobbet åkte vi till den underbara stranden här i Gonubie, den fina förort till East London där vi bor (förutom då att just där vi bor är de lite mindre fina delarna...). Fantastiskt att avsluta dagen så, men också så märkligt att se dessa människor dricka öl, äta picknick och ha kul i Billabong-kläder på stranden, nedanför fina lyxvillor, när man någon timme tidigare, en mil bort, varit i en misär där det knappt finns någon mat, där barnen är smutsiga, inte har skor och det luktar sopor.

I övrigt kom det till min kännedom igår att kommentarsfunktionen inte fungerat och att inga kommentarer kommit upp. Detta är dock åtgärdat nu, så för er som vill kommentera är det fritt fram :-).