Djur, djur och djur

I helgen var jag ledig, så igår blev det en härlig stranddag och imorse var vi uppe tidigt - Sydafrika spelade semifinal i rugby mot Australien i världscupen. Rugby är en av de tre nationalsporterna här och Sydafrika är tydligen väldigt duktiga, så den här matchen har det pratats om ända sen jag kom. Eftersom cupen hålls på Nya Zeeland betydde det att matchen gick kl 7 på morgonen... Så vi möttes imorse ute i tv-soffan i våra pyjamasar och kollade när Sydafrika förlorade en riktigt jämn match.

Sen åkte vi (inte alla på gott humör efter den dåliga starten på dagen...) till en lejonpark här i närheten där de även hade en massa andra djur, såsom jättesköldpaddor, krokodiler, tigrar, giraffer mm. Det som skiljde sig mest från vanliga djurparker var att man fick gå in till lejonungarna och klappa dem. Eftersom de hade hunnit bli 5 månader gamla nu, var de inte jättesmå längre, utan hade rejäla tänder och klor, och således stod det en lapp på grinden att ingång skedde på egen risk...

Och ja, lite läskigt var det förstås (Angelic blev biten i låret faktiskt och fick ett fult märke), men de var väldigt kel-sugna.

De hade även mindre lejonungar som bara var några veckor gamla, men dessa fick man bara titta på.

Djurparksbesöket avslutades med min första riktiga braai (bbq). Det grillades en massa olika kött över eld som brann på trä och palmblad. Ingen tändvätska eller kol så långt ögat kunde nå. Just det här att vi svenskar måste spruta på en massa tändvätska för att få eld tycker de är väldigt roligt. Idag har det varit otroligt hett, 34 grader i skuggan och helt vindstilla, så det kändes väldigt "safari" att stå ute i skuggan, äta grillat och dricka några kalla öl på det, samtidigt som jättesköldpaddorna traskade förbi.

Igårkväll när jag gick ut i vardagsrummet satt det en stor ödla på väggen. Jag ropade på de andra som kom skyndande och undrade vad som stod på. När de såg vad jag pekade på skrattade de, hälften gick och de som var kvar sa "Det finns säkert 10 st till i det här rummet! De bor här.". Det var alltså uppenbart att ingen tänkte göra minsta ansträngning att ta ut dem. Istället blev jag visad utsidan på husväggen som var täckt av säkert 50 ödlor. När vi gick tillbaka in och satte oss och tittade på tv flög det in en fladdermus in genom den öppna dörren, men hör och häpna, denna tog de i alla fall ut.

Därtill är aporna i trädgården extremt tjuvaktiga, och inget löst kan lämnas på gården. I övrigt är köket just nu invaderat av myror och på ovanvåningen har det flyttat in en bisvärm. Jag kan ju inte påstå att jag är särskilt glad över hela det här ekosystemet som försiggår här i huset, men det enda som får det att kännas lite bättre är att ödlorna tydligen äter insekter (inklusive spindlar). Och även om valet är mellan pest och kolera så är nog ödlorna isåfall trots allt bättre, och hjälp vad spindelfritt det bör vara här då...!

Men ja Malin, som svar på din fråga, så sover jag under spindelnätet varje kväll! Det första jag gjorde när jag kom hit var att sätta upp det, och det är det enda stället jag känner mig trygg.

De andra skrattar åt mig när jag sitter här i mitt tält på kvällarna, men jag tycker det är jättemysigt och skönt. Och faktum är att med hela den här inneboende djurparken så är det ju inte bara spindlar det skyddar mig mot :).

Ikväll har vi förberett pyssel- och skolmaterial för daghemsbarnen. Tydligen ska det bli minst lika varmt imorgon, så jag ser inte jättemycket fram emot att tillbringa hela dagen i ett plåtskjul, som borde bli lika varmt som en bastu...