tisdag 29 november 2011

Spindelbett - tredje delen

Blev väckt tidigt imorse av aporna som hoppade runt på taket och upptäckte då att mina körtlar var svullna, stenhårda och kändes som mindre golfbollar. Ringde till doktorn som var snäll och kom till kliniken trots att hon inte jobbade idag. Hon konstaterade att jag har giftet har påverkat mig nu och att bettet i sig själv var infekterat, så nu är det antibiotika som gäller. Vem hade väl trott att min kära gamla öronpenicillin som jag tog med mig skulle vara effektiv även mot spindelbett?! Så som jag ser det är det hela fantastiskt positivt i form av att jag nu får användning av mitt gigantiska reseapotek! :-)

Fick också lära mig att spindelbetten här kategoriseras i två olika typer; köttätande och sac spider bits (vet inte översättningen här...), varav mitt är av den första typen, dvs man märker inte när man blir biten, vilket resulterar i att man nästan aldrig ser spindeln (tack gode gud!) och sen blir det mer smärtsamt efterhand.

Dagens mål, vattenfallet Kettle Spout (som vi dock aldrig nådde eftersom vi gick vilse,
men som tur är har jag varit där innan...).

Oups, återvändsgränd!

Efter läkarbesöket gick vi på en sista vandring. Efter flera dagar med lite kallare väder var det blå himmel, strålande solsken och 27 grader varmt, vilket var lite i varmaste laget för vandringen som gick väldigt brant uppför i över två timmar. Men då har man väl bränt tillräckligt många kalorier för att kunna unna sig ett par öl ikväll utgår jag ifrån...

Har också kommit fram till att runtresande så här egentligen inte är för mig; jag avskyr ju att säga hejdå till folk som jag tycker om - för mig hade det varit mer optimalt att stanna på ett och samma ställe! Har sista kvällen med gänget här, men eventuellt kommer jag tillbaka en liten sväng innan jag åker hem ändå. Vi får väl se (nya spontana Anna är fortfarande i farten).

5 kommentarer:

Anonym sa...

Om du bara hade stannat på ett ställe hade du ju aldrig träffat alla dessa fantastiska människor, utan bara oss trista här hemma! Jag gillar min nya spontana tropik syrra!

Anonym sa...

Tyckte läkaren det var rätt penicilin? Det är som att skjuta ihjäl en mygga med kanon. men det kanske behövs.Krya på dig!
Åter orolig mamma

Anonym sa...

Hej Anna,

Pencillin för öroninfektioner är oftast väldigt starka, i och med att det är svårt att "nå ut" till öronen. Om det är några bekymmer med medicineringen, hör av dig till mig, min mamma är farmaceut och grym :)
Allt löser sig!
massor med kramar, Andrea

Malin sa...

Vad är oddsen att du Anna som till och med är räddare för spindlar än mig blir biten av en? Nästan skrattretande. Ännu har jag inte sett en enda spindel här i Australien men jag tänker och tittar efter dem heeela tiden :). Jag är inte vuxen nog för att köpa hus men har kommit fram till härnere att detta är nog en av de sista ställena jag skulle köpa hus på (tänk vilka spindlar som skulle bosätta sig i ett hus...).
Vi kan väl fira lite jul i slutet av februari eftersom vi båda missar pepparkakor, lussekatter, glögg etc? :).
Kramar i massor!
Malin

Anna sa...

Mamma och Andrea,
Tack så jättemycket för oroandet! Men antibiotikan är konstaterad väldigt bra mot just spindelbett lyckligtvis.

Och jo mamma, du skulle höra hur sjuk man kan bli av dåliga spindelbett som inte behandlats! Dessutom får de förskräckliga sår som blir jättestora och fula och aldrig läker, och det var ju faktiskt doktorn som sa att det utvecklats så nu att jag var tvungen att börja med medicin.

Men som sagt, jag mår bra (även om bettet ser otäckt ut nu), så ingen fara! :-)

Kram